Frågor inför adoptionen

Hur anmäler vi oss?

Ni anmäler er till FFIA genom att fylla i ett anmälningsformulär  och betala in medlems- och sökandeavgiften. På så sätt får ni ett turordningsdatum i vårt register som är er köplats när medgivandeutredningen är klar och ni kan köa aktivt på ett eller flera länder/utlandskontakter. 

Hur fungerar kösystemet? Vad menas med turordning?

Ert ködatum gäller generellt i vårt register, ni behöver alltså inte vid anmälan bestämma er för land. När medgivandeutredningen är klar och vi har läst den och gjort bedömningen av vilka länder/utlandskontakter ni kan ansöka till ställs ni i den aktiva kön till de länder ni önskar. Kösituationen förändras ständigt vart efter familjer skickar in sina utredningar till oss. 

Kan vi vara anmälda i flera organisationer samtidigt?

Ja, det går bra att vara medlemmar - och sökande i flera organisationer samtidigt för att ha fler möjligheter att sända en ansökan utomlands. När det blir aktuellt att skicka ansökan genom en organisation kan ni stå kvar passivt i kön i andra organisationer, för att snabbare kunna adoptera ett barn till i framtiden.

Vad är väntetid respektive handläggningstid?

Vi använder uttrycket väntetid för den tid det tar tills ni kan sända en ansökan till utlandet. Väntetid är alltså samma sak som kötid hos organisationen. Handläggningstid är den tid det tar för utländska myndigheter och organisationer att behandla er ansökan och den räknas från det att ansökan skickas till utlandet och fram till att familjen har kommit hem med sitt barn. 

Vilka möjligheter finns för ensamstående att adoptera?

Vi har i nuläget ytterst begränsade möjligheter att hjälpa ensamstående. Det är bara till barnhemmet i Kolkata i Indien som vi kan sända  ett par ansökningar från ensamstående per år.  Väntetiden är just nu ca 6 år. 

Hur får vi veta när det är vår tur?

Vi tar kontakt med er när ni kommit fram i kön.

Vad händer om vi t ex uppfyller krav på äktenskapets längd för någon kontakt under väntetiden?

Detta är sådant som ni själva måste meddela till oss. När vi har läst er medgivandeutredning berättar vi båda vilka länder ni kan ansöka till och vad som saknas, t ex att äktenskapet är för kort, för att ansöka till andra länder.   

Vad är syftet med medgivandeutredningen?

Utredningen har tre syften: att förbereda familjen inför adoptionen, att vara underlag för socialnämndens beslut om medgivande och att presentera familjen i utlandet. Utredningen genomförs vanligen genom 4-5 träffar med en eller två socialsekretare som samtalar med er kring era förväntningar på föräldraskapet, era egna uppväxtförhållanden, er relation och förhållandet till familj och vänner, tidigare barnerfarenhet mm. Utredarna tar också in referenser från personer som känner er väl och ni ska även genomgå en läkarundersökning. 

Vem får adoptera?

Gifta par, registrerade partners och ensamstående får adoptera enligt svensk lag. Det finns en undre lagstiftad åldersgräns på 25 år men ingen övre lagstiftad åldersgräns. Däremot finns en rekommendation om att ansökan om medgivande bör göras innan 42 års ålder. Dock ska alltid en individuell prövning göras och undantag från 42-årsregeln kan göras t ex om det finns tidigare barn i familjen eller om det bara är en av makarna som är något över 42 år vid ansökan. 

Vad kan göra att vi inte får adoptera?

Hälsa och ålder är det två vanligaste orsakerna till att en familj inte beviljas medgivande. 

Kan vi adoptera privat?

Möjligheterna att adoptera privat, utan att gå genom en organisation är mycket begränsade. Det rör sig då främst om släktingadoptioner. MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor) ska godkänna adoptionsförfarandet i landet och familjen ska genomgå utredning och beviljas medgivande att ta emot ett adoptivbarn på samma sätt som när man ansöker om adoption genom en organisation.

Vad är barn med särskilda behov?

FFIA får ofta förfrågan från kontakter och de myndigheter vi samarbetar med om vi kan finna föräldrar till barn med särskilda behov. Särskilda behov kan innebära stora som små behov. Ibland innebär behoven att barnen kan ha syn- eller hörselfel, hjärtfel, klumpfot eller läpp- och gomspalt. Behov som i många fall kan opereras och tas bättre hand om i Sverige än på ett barnhem någonstans i världen. Det kan också vara ett barn som övergivits som lite äldre och ännu inte fått något hem. 

Vad gör vi när hemutredningen är klar?

Ni tar kopior på hemutredningen, läkarintygen, referenserna (om de ligger som bilagor till utredningen) och medgivandet (protokoll från nämnden eller medgivandeblankett) och skickar dem till oss. För att vi ska läsa utredningen och göra en bedömning av era adoptionsmöjligheter ska ni ha betalat medlems- och sökandeavgift. Därefter tar vi kontakt med er och berättar vilka möjligheter vi har att hjälpa er.