Historik

Adoptionsmyndigheten Rumänien 2014 Artikel historik 

FFIA var den första svenska organisation som kom till Rumänien efter murens fall och arbetade där under åren 1990 - 2001. Nästan 200 barn blev adopterade från de stora, skrämmande institutionerna i olika delar av landet. Gabriela Coman, President för den rumänska centrala adoptionsmyndigheten i Bukarest, ger här sin historiebeskrivning och sina råd till adopterade som vill söka sina rötter i landet. 

I början på 90-talet var lagen om internationella adoptioner väldigt slapp och tillät ett stort antal rumänska barn att adopteras utan klara normer. På grund av detta antogs en ny lag om att etablera en central myndighet i Rumänien för att övervaka och hantera de fall där man inte hittat en inhemsk familj för adoption.   

Trots dessa förbättringar höjdes kritiska röster så fler åtgärder vidtogs för att förbättra hanteringen av internationella adoptioner.  Därför kom en ny lag 2004, som tillät internationella adoptioner av rumänska barn endast om adoptivfamiljen var släkt i andra led till barnet. 

Dessa åtgärder ändrades nyligen (2012) så att ett rumänskt barn kan adopteras internationellt endast om adoptivföräldrarna är släkt inom fjärde led till barnet, eller om en adoptivförälder är rumänsk medborgare. 

Varför blev barn övergivna? 

I början av 90-talet var familjens dåliga ekonomi det största skälet till att överge sitt barn. Detta ska ses i ljuset av att det under kommunisttiden var normalt att anse att om familjen inte kunde ta hand om barnet skulle staten ta över och ge barnet det familjen inte kunde ge. 

När den nya lagstiftningen om barns rättigheter som trädde i kraft i början av 2005 visades en ny inställning och ett nytt tänkesätt om systemet. Enligt den nya lagen och i linje med FN:s Konvention om barns rättigheter så ligger huvudansvaret för barnets vård på hans/hennes föräldrar. Statens ansvar kommer i andra hand och deras ansvar är i första hand att stötta familjen för att förhindra att barnet skiljs från familjen. 

På detta sätt har de rumänska myndigheternas fokus flyttats från att förbättra barnens levnadsförhållanden på institutioner, vilket var fallet i början av 90-talet, till att förhindra att barn skiljs från sina föräldrar. 

Dessa förändringar av lagen följdes av ett antal satsningar på att informera allmänheten, föräldrar, familjer och personal som arbetar för barns skydd om betydelsen av att uppfostra och ta hand om ett barn inom den biologiska familjen, om barns rättigheter och om föräldraansvar. 

Följden blev att antalet barn som kom till institutioner minskade, de enorma institutionerna stängdes och ersattes av fosterhem och många av barnen från institutionerna kom tillbaka till sina biologiska familjer. 

Adoptioner idag 

I Rumänien har adoption under de senaste åren varit ett återkommande ämne för allmänhetens synpunkter. Rumänerna är mer och mer medvetna om att det finns barn som behöver en familj och att adoption är en möjlighet. Vi har också märkt ett ökat intresse från rumäner att adoptera barn som tidigare ansågs svårare att adoptera bort (förskolebarn, syskon). 

Några få internationella adoptioner har genomförts. Fram tills nu i enlighet med Lag nr 273/2004 angående adoptionsförfarande som ändrats och kompletterats genom Lag 233/2011, så har rumänsk domstol godkänt att 18 rumänska barn adopterats av familjer från andra länder. 

Enligt den rumänska lagen så är ett barn lämpligt för internationell adoption endast om man inte funnit någon passande inhemsk familj inom 2 år efter att barnet enligt domslut blivit ansedd lämpligt för adoption.   
Genom att granska fallen med de 18 internationellt adopterade barnen under perioden april 2012 till september 2014, ser vi att dessa barn finns i kategorin svårplacerade barn, beroende på deras ålder och hälsa. Bara 3 av de 18 barnen adopterades av släktingar upp till 4e ledet. De flesta av de internationellt adopterade barnen var 5 år när adoptionen blev godkänd, det äldsta var 15 och två var syskon som adopterades av samma familj. 

Söka rötter 

Enligt rumänsk lag i Rumänien så har de adopterade rätt att få reda på sitt ursprung och sin egen historia och kan få hjälp från vår institution med att få kontakt med sina biologiska föräldrar eller släktingar. 
 
Vi vill understryka att adopterade personer har rätt att efterfråga och få information som bekräftar adoptionen liksom allmän information om livet på institution och den personliga historien som inte avslöjar de biologiska föräldrarnas identitet. Adoptionen kan avslöjas endast för de personer som har fått ett särskilt bemyndigande. 

De biologiska föräldrarnas identitet kan avslöjas före ett bemyndigande endast av medicinska skäl, på begäran av någon av adoptivföräldrarna, av den adopterade, av den adopterades maka/make eller ättlingar eller av representanter för sjukhus eller vårdinrättningar. 

I de fall då den adopterade inte känner till de biologiska föräldrarnas identitet efter att ha nått myndig ålder, så kan han/hon be domstolen i Bukarest att godkänna åtkomst till information som undanhållits av myndigheterna om de biologiska föräldrarna. 

De biologiska föräldrarna eller släktingarna kan få allmän information om den adopterade personen endast om denne eller dennes adoptivföräldrar godkänt det. 

Som vi framhållit tidigare, så har sedan 2005 de adopterade i Rumänien, rätt att få reda på sitt ursprung och sin historia. Vi rekommenderar de adopterade som söker sina rötter att ta kontakt med oss direkt när de söker information om sitt tidigare liv eller när de vill komma i kontakt (genom mail, telefon, möte) med sina biologiska släktingar. Vi arbetar med de sociala myndigheterna och andra institutioner och myndigheter och vi tar i detta arbete hänsyn både till de adopterades rätt att få kunskap om sina rötter och om de biologiska släktingarnas rätt till privatliv och skyddande av personliga uppgifter. 

De adopterade som vill starta sitt sökande ska skicka en skriftlig förfrågan till oss tillsammans med en kopia på födelseattesten och ett giltigt id-kort. Dessa dokument är obligatoriska och om de har andra dokument från adoptionsmappen så kan de skicka dessa också eftersom de kan underlätta sökandet. 

Det är viktigt att de adopterade också tänker igenom behov av rådgivning och psykologiskt stöd när de sätter igång sitt sökande. Därför rekommenderar vi dem att uppsöka specialister som kan hjälpa dem att sätta upp realistiska förväntningar, att hantera ångest och senare ge stöd när informationen de får ska smältas och sjunka in. Vi rekommenderar detta eftersom svaren ibland kan uppröra och få mottagaren ur balans. Vi understryker att, i sin tur, de biologiska släktingarna som vi förmedlar information till eller kontakt med, är informerade om konsekvenserna av ett sådant steg och tillfrågade om godkännande. 

Om de biologiska släktingarna från Rumänien inte godkänner att deras identitet avslöjas eller inte vill komma i kontakt med de adopterade kan de adopterade bara få allmän information om sin personliga historia och inte information som kan identifiera eller ge möjlighet att kontakta deras biologiska familj.