Uppföljningsrapporter

Uppföljning gör nya adoptioner möjliga

Uppföljningsrapporter till barnens ursprungsländer är en förutsättning för att internationell adoptionsverksamhet skall vara möjlig. Det är viktigt att länderna får veta hur det går för barnen. Ofta läser barnhemspersonal rapporterna med stort intresse, om de får tillgång till dem. I Kina är det bara på begäran som barnhemmen kan få ta del av rapporterna, det är centralmyndigheten CCCWA som läser och tar emot rapporterna. På andra håll skickas förutom till barnhemmen, flera exemplar av rapporterna för t ex domstolar eller barnavårdsmyndigheter också ska få ta del av dem. Ibland kan den adopterade vid återbesök på barnhemmen, särskilt i Indien, se att rapporterna kvar i arkivet.

Vanligtvis framgår det av adoptionshandlingarna vilka krav på antal och tid som uppföljningsrapporter ska göras. Det kan i tid variera från 1 år efter ankomst och upp till barnet är myndigt.  

rapporter

Några exempel på olika länders rapportkrav: 

Colombia

4 rapporter med 6 månaders mellanrum (2014)

Kina

6 rapporter under 5 år (2014)  men antalet har varierat under åren

Indien

6 rapporter med varierande intervall (2014). Vissa Indienkontakter har haft krav på rapportering till myndig ålder under 80-talet.

Sri Lanka

Rapporter skrivs tills barnet fyllt 10 år (2014). 

Kenya

11 rapporter under drygt 5 år (2014)

Ungern

2 rapporter under drygt 1 år (2014)

Guatemala

Endast någon enstaka rapport

Thailand

Rapporter under cirka 2 år tills adoptionen blev fullföljd

Vietnam

Tidigare upp till barnets myndighetsålder, senare blev detta avkortat till cirka 5-6 år